Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning..

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje år och vanliga bestående symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. Styrketräning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbättrad balans och funktionell förmåga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien är att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gällande styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av Funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (Funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod.

För ett serviceföretag är det väsentligt att kunna leverera tjänstekvalitet för att tillfredsställa kunden. Tjänsternas immateriella produktkaraktär gör det emellertid svårt för serviceleverantören i allmänhet och professionella tjänsteleverantörer i synnerhet att säkerställa kvalitet. Syftet med detta arbete är att utveckla en kontrollmodell som kan användas av professionella tjänsteleverantörer som ett hjälpmedel i arbetet att säkra servicekvalitet. Modellen bygger på relevant teori och består av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och Funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Det har blivit allt viktigare för företag i turismbranschen att utveckla kvalitetsstrategier för att differentiera sig från sina konkurrenter. Därför är det viktigt att lyssna till kunderna och deras syn på kvalitet. När det pratas om tjänstekvalitet idag avses förhållandet mellan förväntningarna och den reella upplevelsen. Om upplevelsen motsvarar eller överstiger förväntningarna upplever kunden kvalitet. Vårt syfte med uppsatsen var att studera den kundupplevda tjänstekvaliteten på en camping.

Under de senaste årtionden har intresset för tjänster som konkurrensmedel ökat och därmed intresset för tjänstekvalitet. Företag har oftast en traditionell syn på kvalitet och lägger störst fokus på vad som levereras i tjänsten och riskerar att försumma hur tjänsten levereras. Detta arbete har fokuserat på Poståkeriet Sverige AB och dess produktion av den nya palltjänsten Pallett plus. Pallett plus har sedan introduktion 2001-2002 expanderat kraftigt och i samband med detta har brister i tjänstens kvalitet upptäckts. Examensarbetets syfte var att studera hur Pallett plus kvalitet kan förbättras och hur tjänsten kan kvalitetssäkras.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Syfte: Vi vill genom vår studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjälp av ServQual ? modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som båda mäter kvalitet. Vi vill även jämföra de båda kvalitetsundersökningarnas syn på kvalitet samt hur de ser på eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mäter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mäter teknisk kvalitet.Frågeställningar:Är synen på vad som är kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar?Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN ? rapporten dvs.

Trenden inom systemutveckling och programutveckling går mot ett mer användande av multiprogrammeringsparadigmer.Funktionell programmering har fått mer uppmärksamhet på senare tidoch utvecklingen tycks över lag gå än mer åt detdeklarativa hållet där programmeraren fokuserarmer påvad som skall utföras och inte lika mycket på hur. Under en tid har det objektorienteradeparadigmet varit dominerande, kommer det vara så i framtiden? Funktionell programmering skiljersig från imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivå.Microsoft har implementerat programmeringsspråket F# i Visual Studio 2010. F# är ett funktionelltprogrammeringsspråk som även stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# fåfunktionell programmering som paradigm att växa? Kommer F# få något genomslag iprogrammeringsvärlden? Genom att höra experter och företags åsikter vill vi framställa en prognosför F#.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete..